Det är egentligen otroligt hur lättlurade vi människor är. Här kan man gå runt och vara nöjd och glad med det man har och äger, tills man hamnar i stan vid alla skyltfönster fulla av nya fina kläder möbler prylar saker. Då plötsligt sätter det där suget igång och man önskar man hade dessa sakerna. Sakta övergår önskan till inbillningen av ett behov. Man kan övertala sig själv att man nog faktiskt behöver det där plagget eller den där möbeln eller teknikprylen. Eller att man i alla fall skulle bli så väldans glad av den där koftan och använda den mycket och ofta så det ändå är värt priset. Eller att man borde göra om i sitt hem, och alla de där andra sakerna som man inbillar sig att man behöver och som man kan spendera förmögenheter på. Faktiskt helt i onödan.

 

Läste ett inlägg om tacksamhet som jag vill tipsa om, och som kan ge nya perspektiv på något utav detta: 
http://momastery.com/blog/2014/08/11/give-liberty-give-debt/

 

Ett tips på något befriande är att säga upp alla dessa gratisprenumerationer på klädkataloger/inredningsmagasin/clasohlsonkataloger etc som kommer hem i brevlådan och sätter igång detta suget om och om igen, samt hålla sig undan från skyltfönstren i stan. Det hjälper en mer än man anar att känna tacksamhet i vardagen och över det man redan äger, när man dagligen slipper frestas av allt det man inte äger. (Och när de verkliga behoven uppkommer är det lätt att leta upp de prisvärda alternativen på internet även utan att ha fått hem massa olika kataloger allt som oftast. Plus att man slipper paja miljön mer än nödvändigt med alla dessa onödiga kataloger.)