Meskel-hogtid

Denna helg firades en av de storsta hogtiderna i Etiopien, storre an julen. Den heter Meskel, och man firar Jesus kors (for att forkorta den langa historien bakom). Det ar egentligen en ortodox hogtid, men ungefar som med julen i Sverige, sa firas den av alla.
Darfor var vi nu i fredags medbjudna med Befikado och hans van Mamoush till den stora brasan i staden. Pa vagen dit motte vi Peter, den medelalders amerikanen som ar en sa harlig o trygg person, och han foljde med oss dit. Det var pa ett stort oppet falt, som var fullt av folk.

Parentes: Nar vi var har i vintras med bibelskolan, sa rakade jag, Patricia o Jenny hamna pa ett podium pa en stor basar, dar vi blev sittandes flera timmar med andra gaster. Skillnaden var att vi inte fattade nanting av vad vi gjorde dar, vad det var som hande, och varfor vi satt dar vi satt. Jaja, ni som hort historien, o speciellt Jenny o Patricia, denna parentes ar for er: Det var samma Arena vi nu var pa for att fira Meskel!
Val framme vid arenan, sa Befikado att han inte ville vara med oss, eftersom allas blickar hela tiden riktas mot oss 'ferangis', och da tittar de pa honom ocksa. Sa han lamnade oss vackert dar och sa: 'See you later!'
Jaha, det ar inte direkt sa folk brukar reagera, utan tvartom vilja bli sedda med 'ferangisarna'.
Darfor holl vi oss istallet till Mamoush o Peter, innan vi efter en liten stund drog oss mot utgangen for att mota Eden. Eden ar Marias kollega och handledare pa Kindergarten dar hon jobbar. En jattetrevlig och vacker tjej som nu aven jag fick lara kanna lite. Medan vi stod utanfor och vantade pa henne, bara jag och Maria, sa stod folket runtomkring och verkligen stirrade ogenerat. Inte bara barnen, utan aven folk i var alder o aldre. En kille stod bara en halvmeter ifran oss och stirrade hela tiden. Aven nar vi flyttade oss en liten bit, foljde han efter. Vi sag aven en amerikans kvinna vi aldrig traffat tidigare, och anda kandes det naturligt att vi vinkade till varandra nar vara blickar mottes. Jaja, konstigare saker hander.
Nar Eden kom, gick vi in i folkvimlet igen och iakttog vad som hande framme pa scenen. Dar dansade och sjong ortodoxa praster, biskopar o korer. Vi fick aven oversatt delar av predikan och berattelserna bakom Meskel. Nanting om att en etiopier gravt upp Jesus kors, forslat det till Etiopien och brant det dar. Darfor tander man denna dag en stor brasa for att minnas. Overst satter man en Meskelblomma, vilken har formen av ett kors inuti.
Nar Ceremonin framme pa scenen var slut, borjade folket rora sig mot mitten dar balet var uppstallt. Ungefar som en majbrasa, fast liksom hogre och av langa pinnar.
De puttade fram oss sa att vi 'ferangis' skulle sta sa nara som mojligt. Manga hade med sig langa hoga pinnar, fyra-fem stycken ganska kraftiga pinnar, som de sedan tande fyr pa nar brasan tandes av biskopen. Det var da det farliga som Magnus varnat oss for, borjade. Nar folk tant sin pale sa skulle den tydligen fram och fylla pa den stora brasan, och da borjade vissa kasta sina brinnande langa palar.
Sa dar stod vi mitt i en trang stor folksamling, dar det kastades brinnande pinnar omkring oss, och helt plotsligt valter det brinnande stora balet dar framme. Fast inte at vart hall som val var. Okej nu later det farligare an det var, for det hann aldrig bli sa farligt, men det kandes ganska galet, hela situationen.
Nar vi narmade oss utgangen dok Befikado upp igen, och foljde oss tillbaka in mot stan.
Maria, jag och Eden gick till Classic for att ata, medan de andra gick hem.

Sa hade vi alltsa firat Etiopiens nast storsta hogtid, och annu en gang varit med om en lite galen upplevelse pa Arenan i Nakamte. For de vetgiriga kan jag kort beratta att Timkat ar den storsta hogtiden, da man firar Jesu dop. Den firade vi for ovrigt i Addis nar vi var har med bibelskolan i vintras.

Trevligt sallskap

Pa sondageftermiddagen var vi som jag berattade, hos en granne och at middag. Vi kom in i ett trangt morkt rum fyllt av rokelse, smuts, och manniskor i sofforna. Maten var jattegod, och jag tror jag gillar den etiopiska maten mer och mer for varje gang! Speciellt den som Shebede lagar hemma i familjen Hagstroms kok nan gang i veckan. Hon ar dar och lagar mat varje dag, och den nya vasterlandska maten klarar hon bra!
Pa vag hem fran Classic gick jag sjalv genom stan. En bit fran Compoundet dar vi bor, fick jag folje av en trevlig kille som var ganska dalig pa engelska. Vi gick i alla fall och pratade ett tag, och inne pa compoundet skildes vi at pa olika hall om kyrkan. Det ar sa annorlunda Sverige. Manniskor stannar och pratar har. Man ar aldrig anonym, och ror sig aldrig obemarkt.
En kille som heter Befikado, och ocksa bor pa kyrkans omrade, typ granne med oss, bjod med oss till ett stort ungdomsmote nere pa colleget samma eftermiddag. Efter att vi atit maten vi bjods pa, avlagsnade vi oss ganska snabbt och kande oss lite otrevliga, men det ar tydligen sa de flesta gor. Gar direkt efter att man atit upp maten. Inget stanna kvar och prata har inte.
Vi tog oss ner till ungdomsmotet dar Befikado motte oss i dorren till en stor aula fullsmockad med lovsjungande ungdomar. Alla stod upp, klappade handerna, dansade, lovsjong och ah vad harligt det var!
Efter en stunds lovsang, dar spraket var obegripligt men kanslan och tillbedjan fullstandigt begriplig, fick vi tranga ner oss bredvid Befikado.
Maria skulle tvunget hamta sin kamera, sa hon lamnade mig vackert dar med killen vi inte mer an halsat pa ett par ganger tidigare. Trots trangseln var det trevligt. Programmet inneholl sma sketcher, sanger, dikter o en predikan. Befikado forsokte oversatta en del for mig, men eftersom sketcherna och skamten tydligen var helt hans humor, hade han lite svart att fa fram en oversattning samtidigt som han kiknade av skratt.
Efter ett antal timmar avlagsnade vi oss, for att ta en valbehovlig dusch efter de svettiga timmarna i den fullsatta lokalen.
Befikado kom senare och knackade pa, och ville ha folje pa en promenad till stan. Vi avbojde och kokade istallet svampsoppa och tittade pa film pa lanad dator. Jag oppnade ett knackebrodspaket som jag nu avnjuter litelite varje dag. Lyx.

I mandags var jag ute pa en langpromenad med mina flickor. Clara satt i vagnen och Ellinor gick bredvid. Vi gick in mot stan, och trodde jag att vi fatt mesta mojliga uppmarksamhet tidigare i stan, sa var det inget mot nar jag gick med de tva blonda sma flickorna. Alla tittade, skrattade, vinkade och gullade med barnen. Men det var ett helt igenom trevligt bemotande fran alla hall, vilket det inte alltid ar nar man gar ensam, eller med andra vita.

Igarkvall kom Befikado och knackade pa igen, och vi satt och snackade ett bra tag pa vart rum alla tre. Vart rum bestar av tva fotoljer, tva sangar, ett skrivbord, och endast lite golvyta efter att vara vaskor fyllt sin plats. Men en person till fick i alla fall plats. Det var trevligt, och eftersom han kant alla vita volontarer som bott pa compoundet tidigare, ar han litelite insatt i var kultur, och ganska bra pa engelska.
Nar han tidigare suttit och oversatt skamten under ungdomsmotet, sa han tillexempel ibland att detta skamtet forstod vi nog inte eftersom var kultur ar sa annorlunda, exempel i relationer mellan killar o tjejer.

Idag har jag varit galet trott eftersom loppbetten hallit mig vaken ganska mycket inatt. Kass. Borjar fatta att jag aldrig kommer bli av med de dar lopporna som bor i madrasserna, sofforna, och det mesta, och flyttar in i kladerna snabbt som ogat. Men man blir tydligen lite immun efter ett tag, sa att det inte kliar lika mycket...
Det ar det jag ser fram emot nu! Men jag sover i alla fall med salvan intill kudden, och har lart mig smeta pa det i morkret medans jag knappt ar vaken. Da och da vacker jag tydligen Maria med mina kli-atacker.

Pa vag in till Classic denna eftermiddag fick vi aterigen folje av samma kille som foljde mig i sondags. Har redan glomt hans namn. De flesta etiopiska namn ar sa svara! Han och hans kompis foljde i alla fall oss en bit. De var valdigt daliga pa engelska, men lite pratade vi i alla fall. Kompisen fragade tillexempel: 'From what did country are you became from?' Nar vi skulle vika av in pa classic, och de skulle fortsatta sin promenad genom stan, ville killen ha min adress o ge mig sitt telefonnummer. Som vi blivit forvarnade att manga vill. Antagligen ar inte allas avsikt att tigga pengar senare, men for sakerhets skull kan man ju halla pa sin adress... Jag sa nat om att jag bor har i ett halvar och vi kanske springer pa varann i stan igen, innan jag sa tack och hej och smet in pa classic. Han skulle tydligen inte vara kvar i Nakamte sa lange till eftersom han tagit sin graduation o nu skulle arbeta som prast.. eller nat liknande... som sagt, det var svart att forsta hans engelska. Men han var trevlig, och som sagt:

Jag trivs bra, och tycker om det underbara Etiopien och de trevliga manniskorna!

En vanlig Gudstjanst?

Sondag morgon, och det ar dags for Gudstjanst. Den borjar officiellt klockan 8.00, och ungefar vid den tiden gav vi oss ivag med Magnus i bilen. Vi korde till den storsta och nyaste kyrkan, som rymmer 4-5000 manniskor, for dar skulle Peter predika. Peter ar en amerikan som spenderar tva manader i Etiopien som larare pa det teologiska seminariet dar aven Magnus jobbar. Vi sag fram emot en predikan pa engelska, men tog anda med oss oronproppar efter Magnus rad. De verkar liksom tanka att 'varfor finns det en hogsta volym pa hogtalarsystemet, om den inte ar till for att anvandas?' Och eftersom vissa predikanter ar vana vid att predika for en stor forsamling langt ute pa landsbygden langt ifran hogtalare och mikrofoner, sa skriker de pa samma satt aven nar de har en mikrofon framfor sig. Och glom da inte att hogtalaren fortfarande star pa hogsta volym. Hrm.
Pa vag till kyrkan hamnade vi nastan i diket och var tvugna att satta pa fyrhjulsdriften for att kunna ta oss fram forbi gropar, vattenhalor, och den otroligt hala leran. Men vi kom till slut fram, och blev visade till 'ferangi-banken' langst fram till hoger. Dar satt redan en engelsk kvinna som var utsand av 'Crosslinks' for att undersoka hur deras pengar anvandes pa plats, och dar satt aven Liselott med sin etiopiska man Dawit. Liselott jobbar pa dovskolan dar Maria ska vara nar den startar, och Dawit ar aven han larare pa det teologiska seminariet.
Gudstjansten satte sa smaningom igang, och manniskor droppade in efter hand tills hela kyrkan var full. Det borjade med tva barndop, och lite liturgi. Dawit forklarade hela tiden for oss vad som hande och vilka olika delar vi var vid, sa att vi hangde med pa Fader Var, Trosbekannelse, Syndabekannelse, osv.
Peter fick komma fram och framfora en halsning fran sin forsamling hemma, och gick sen tillbaka och satte sig for att vanta tills det var hans tur att predika. Den engelska kvinnan fick ocksa komma fram och beratta vad hon gjorde dar, och saga nagra ord. Allt lika oforberett fran gasternas sida, men en halsning kan man val komma pa anda, pa staende fot.
Koren sjong mycket, och det var harligt! Nar musik-killen satter igang sin keyboard, verkar de ocksa tanka att 'vad ska man med en keyboard till om man inte anvander alla funktionerna, kompen, osv?' Vilket ger gaanska mycket ljud och konstiga rytmer och melodier, som ofta inte stammer riktigt overens med sangerna. Nar forspelet nastan var fardigt, och koren skulle borja sjunga - gick strommen. Inget ovanligt. Efter nagra forvirrade sekunder satte koren igang anda. Utan mikrofoner och musik, och det var vackert! De hordes absolut tillrackligt, och det var inga konstiga melodislingor och rytmer och skorrande hogtalare ivagen. Bara ren afrikansk sang. Underbart!
Men mitt i sangen kom strommen tillbaka och musik-killen borjade lira o testa sig fram pa sin keyboard,medan koren fortsatte sjunga. Da tog det en bra stund innan han var ifatt koren och de borjade stamma nagorlunda overens i takt o melodi. Men bara nagorlunda. Det var i alla fall harligt!
Prasten sjong sin liturgiska sang, och forsamlingen svarade. Mitt i allt kom den galna prasten, som bara funnits bredvid och hoppat rundor och sett lite allmant galen ut, fram och tog en annan mikrofon och avbrot prasten i sin sang. Vi forstod inte vad de sa, bara att de nastan verkade arga pa varandra. Sa var nu inte fallet, utan han berattade att 'nu kommer brudparet!'
Jaha, ojda. Mitt i allt skulle det alltsa vara brollop, vilket varken prasten eller de flesta andra verkade kanna till. Men koren gick bak och foljde brudfoljet fram i sang och klapp och jubel. Och de medfoljande brollopsgasterna trangde in sig i den redan fulla kyrkan. Och sa foljde brollopsceremonin, med medhavda predikanter som predikade. Eller en predikade och en oversatte fran Amarinja till Orominja eller tvartom. Tva obegripliga sprak som skreks ut ur hogtalarna med livliga roster under en hel predikan. Vi var tvugna att ga undan och satta oss i ett horn sa att vi kunde hora Dawit nar han oversatte for oss. Oronpropparna kom anda till anvandning.
Mitt i allt det har glomdes Peters predikan bort eller nagot. Det var tydligen tva olika personer som planerat programmet for gudstjansten, var forklaringen till att ingen hade koll pa varandra.

Tre timmar och femton minuter senare verkade Gudstjansten vara slut. Folk hade i och for sig droppat av lite efter hand fran den langa gudstjansten. En del nar brollopsceremonin borjade, en del under tiden. Nu gick aven vi ut ur kyrkan tillsammans med brudfoljet och den resterande forsamlingen som anda var flera tusen.
Utanfor vantade mangder av bilar - var var langst in.
Till sitt brollop bjuder man namligen alla man kanner och inte kanner som man vet har bil. Ju fler bilar - desto rikare brollop. Och rik vill man ju verka. De lagger tydligen lika mycket pa ett brollop har som vi gor i Sverige. Trots att deras grundtillgangar inte ar riktigt lika stora. En bil kostar tydligen typ 3000 att hyra en dag. Och som sagt, bilar vill man ju ha pa sitt brollop. Maria berattade att en gang nar hennes farfar, som bott lange i Etiopien for manga ar sen, blev bjuden pa brollop sa stod det i inbjudan, inte som vi kanske skrivit '... med fru', utan det stod '... med bil'.

Efter denna handelserika formiddag akte vi till Classic och at lite latt. Nu sitter jag har och forsoker skildra handelserna, medan Maria och Magnus akt tillbaka hem. Nu ska jag ta promenaden hem, och sen ar vi bjudna pa middag hos en granne pa compoundet dar vi bor. Eller Hanna o Magnus o de andra var bjudna, och vi raknas tydligen in dar.

Igar var vi for ovrigt pa en 'graduation-dinner' hos Hannas kollegas fru. Aven dar raknades vi in nar de andra 'ferangisarna' bjudits. Galet god etiopisk mat. Ser fram emot aven denna gratis middagen med god etiopisk mat.


Liknande inlägg