Konstiga saker i annorlunda kultur

Bevis för att man lätt och snabbt kommer in i kulturen igen,
och lär sig hur man ska tänka och beté sig:
-Man frågar femton gånger hur varje person mår och hur deras familj mår.
-Man tar efter de dövas ljudeffekter som hör till vissa tecken men egentligen inte betyder något.
-Man utgår från att inget är enkelt eller logiskt när man handlar: Även om man både pekar tydligt på saken man vill köpa, och säger vad den heter på amarinja, så är det inte alls säkert att man får nåt liknande - ens från rätt del av affären. Och så får man inte glömma att det inte räcker att fråga om de har det du vill ha, man måste även be dem plocka fram det...
-Man får även komma ihåg att det är en komplimang när de säger att man blivit väldigt väldigt väldigt tjock!
-Ja jag vet att jag är sjuuukt konstig som inte vill ha nåt socker alls i varken kaffet eller téet - men hallå, häromdagen fick jag veta att det finns dom som har SALT i kaffet här!
-Som väntat har jag fått förklara hundra gånger för barnen på dövskolan hur jag fått ärret/hacket i nageln på min hand...

-Och så två av Marias alla roliga citat:
Thomas säger något på amarinja till en etiopier. Maria: Vad sa han? Jag tyckte han sa 'I love you'! ...det är ju det man är van vid att höra...
Vid skymningstid hälsar en etiopier mig med frasen: 'Good morning!'
Jag hälsar tillbaka 'Good evening' med stark betoning på det sista ordet...
Maria däremot är lite bättre på att anpassa sig. När vakten på dövskolan (som vanligt) säger: 'Good After!' när vi går hem för dagen, så hälsar Maria tillbaka: 'Good After!'

Andra konstiga saker:
-Så fort någon har ett sår eller utslag så tror barnen på dövskolan att det är spindlar som bits när man sover...
-I deras skolböcker får de lära sig att Det största landet i världen är Ryssland. Och det näst största landet i världen är Afrika! Och när vi försöker lära barnen rätt så säger de ju bara att om de skriver som vi säger så får de fel på proven... och om vi försöker rätta lärarna så... vad säger att vi som är outbildade och tjejer skulle veta bättre än skolböckerna och de utbildade lärarna...

Bussresan tillbaka till Addis från Nakamte igår gick snabbare än de senaste gångerna, och det var skönt!
Några reflektioner från den resan:
Chauffören hade verkligen koll på var han hade sina hjul, och jag gjorde allt för att inte titta ut på hur få millimetrar det var som skiljde oss från avgrunden.
När det står en lastbil tvärs över vägen, eller nåt annat hinder som inte går att tuta bort, så är det bara att ta sats, svänga kraftigt och säga Hej terrängbuss!

Hemma i Nakamte

Hemma i Nakamte igen, och det mesta ar som vanligt:

-tackt av ett tjockt lager rott damm fran topp till ta.
-manniskor som ropar efter en overallt.
-totalt slut och fardig for sangen klockan 20.
-varmt aven pa kvallarna sa man slipper frysa som i Hosaina och Addis.
-myskansla att sova i myggnat igen (aven positivt att man da liksom vet att alla spindlar och andra konstiga djur som rummet ar fullt av, antagligen haller sig utanfor myggnatet nar man sover)
-en av landets basta toaletter pa gasthemmet: mulltoan! (hal i marken funkar ju, men ar inte det mest bekvama, och vattentoaletterna som finns ar oftast inte de fraschaste och har allt som oftast oversvamning och stopp eller saknar vatten)
-en dusch med tryck i, och hyfsat varmt vatten oftast.
-hemma-kanslan infinner sig direkt och det ar gott att veta hur allt funkar och kanna till en massa folk.
-OCH omgiven av varldens underbaraste dova hela dagarna!

t r i v s

Vi ar tillbaka i Addis igen efter fem helt underbara dagar pa dovskolan i Hosaina dar vi traffat vara elever fran de tva aldsta klasserna pa den skolan vi jobbade pa forut, och aven lart kanna en hel hog nya dova barn och ungdomar och vuxna.
Har kommer lite spridda tankar och intryck och samtalsamnen och fragor som tiden hittills innehallit:

Vara dova vanner ar helt enkelt de underbaraste. Och vara nya dova vanner ar ocksa sa underbart fina. Hur kan man egentligen vara sa fantastisk som de flesta av dem ar?

-Ar du inte radd att nagon ska klippa av dig ditt har nar du sover? -Fragan jag inte kan rakna hur manga ganger jag fatt.

-Varfor har du ingen pojkvan?! -Fragan vi far hela tiden som ingen har nagon forstaelse eller finkanslighet infor, haha.

Farskpressad juice for endast ett par svenska kronor ar en LYX som jag njuter sa ofta jag kan. Guava, mango, papaya, avocado. MUMS.

Vem sjutton vill ha parfymerade nasdukar egentligen? -Har dock inte hittat nagot neutralt alternativ sa jag koper dem anda.

En av min och Marias dialoger idag:
-Ar det verkligen helt normalt att saga "You're SO beautiful" nar man gar forbi en ferangi (vit = alltsa vi)  pa stan?
-Ja helt normalt. Men ar det verkligen normalt att stracka ut handen och rora vid en ferangi nar man gar forbi varann pa stan?
-Ja, heelt normalt.
I alla fall i detta land.

Efter en dag i Addis saknar vi redan teckenspraket och har svart att hitta ratt ord nar vi pratar svenska med varann och med familjen Suki som vi nu delar hus med.

Det ar sa harligt att man kan prata om allt med vannerna pa dovskolan. De ar nastan jamngamla men lever i en helt annan varld. Trots det har vi sa mycket gemensamt och kan forsta varann sa bra. Kan dela livet med alla gladjeamnen och svarigheter. Samtidigt som vissa saker krockar totalt. Men teckenspraket ar sa befriande och man kan ga sa djupt i samtalen och prata om allt. Alskar det!

Har aven insett hur latt det ar att leva med hal-i-marken-toalett, hartvatt over handfat med kallvatten, dusch med hjalp av en hink kallt vatten, sova i ett hus utan innertak (om man har manga filtar och manga tjocka klader), ata samma mat varje dag (brod och te med massa socker i till frukost (gar faktiskt ner numera), injera och shiro till bade lunch och kvallsmat), och hur lite bekvamlighet man egentligen behover...
De fina vannerna runtomkring gor det vart det, och tacksameten for allt man tar for givet blir sa mycket storre nar man kommer hem sen...

Gud ar verkligen god. Och det ar sa harligt att se hur stor del han ar av sa mangas vardag har. Efterstravansvart.

Ja, ett ganska spretigt och hoppigt blogginlagg antar jag, men som sagt, det ar lite spridda tankar och handelser och samtalsamnen som vi haft hittills...
Tveka inte pa hur mycket jag trivs och alskar att vara har! Karlek karlek karlek beskriver mina kanslor ganska bra just nu. TRIVS!

Liknande inlägg