t r i v s
Har kommer lite spridda tankar och intryck och samtalsamnen och fragor som tiden hittills innehallit:
Vara dova vanner ar helt enkelt de underbaraste. Och vara nya dova vanner ar ocksa sa underbart fina. Hur kan man egentligen vara sa fantastisk som de flesta av dem ar?
-Ar du inte radd att nagon ska klippa av dig ditt har nar du sover? -Fragan jag inte kan rakna hur manga ganger jag fatt.
-Varfor har du ingen pojkvan?! -Fragan vi far hela tiden som ingen har nagon forstaelse eller finkanslighet infor, haha.
Farskpressad juice for endast ett par svenska kronor ar en LYX som jag njuter sa ofta jag kan. Guava, mango, papaya, avocado. MUMS.
Vem sjutton vill ha parfymerade nasdukar egentligen? -Har dock inte hittat nagot neutralt alternativ sa jag koper dem anda.
En av min och Marias dialoger idag:
-Ar det verkligen helt normalt att saga "You're SO beautiful" nar man gar forbi en ferangi (vit = alltsa vi) pa stan?
-Ja helt normalt. Men ar det verkligen normalt att stracka ut handen och rora vid en ferangi nar man gar forbi varann pa stan?
-Ja, heelt normalt.
I alla fall i detta land.
Efter en dag i Addis saknar vi redan teckenspraket och har svart att hitta ratt ord nar vi pratar svenska med varann och med familjen Suki som vi nu delar hus med.
Det ar sa harligt att man kan prata om allt med vannerna pa dovskolan. De ar nastan jamngamla men lever i en helt annan varld. Trots det har vi sa mycket gemensamt och kan forsta varann sa bra. Kan dela livet med alla gladjeamnen och svarigheter. Samtidigt som vissa saker krockar totalt. Men teckenspraket ar sa befriande och man kan ga sa djupt i samtalen och prata om allt. Alskar det!
Har aven insett hur latt det ar att leva med hal-i-marken-toalett, hartvatt over handfat med kallvatten, dusch med hjalp av en hink kallt vatten, sova i ett hus utan innertak (om man har manga filtar och manga tjocka klader), ata samma mat varje dag (brod och te med massa socker i till frukost (gar faktiskt ner numera), injera och shiro till bade lunch och kvallsmat), och hur lite bekvamlighet man egentligen behover...
De fina vannerna runtomkring gor det vart det, och tacksameten for allt man tar for givet blir sa mycket storre nar man kommer hem sen...
Gud ar verkligen god. Och det ar sa harligt att se hur stor del han ar av sa mangas vardag har. Efterstravansvart.
Ja, ett ganska spretigt och hoppigt blogginlagg antar jag, men som sagt, det ar lite spridda tankar och handelser och samtalsamnen som vi haft hittills...
Tveka inte pa hur mycket jag trivs och alskar att vara har! Karlek karlek karlek beskriver mina kanslor ganska bra just nu. TRIVS!
skriven
Fantastiskt! Är så glad för er skull!!