En svårighet jag har stött på i det här arbetet - som jag har förstått är en av de större huvudvärkerna för min handledare eftersom han konfontreras med det flera gånger i veckan och önskar att han inte var begränsad av de internationella riktlinjerna i just denna fråga - är det här med att det inte finns något undantag över huvud taget för när man på sin 22årsdag skrivs ut ur sponsorprogrammet på Compassion.

 

Detta innebär att de vars föräldrar vid inskrivningen ljugit om deras ålder för att komma med ("jo hen är bara liten till växten, jag lovar, hen är tillräckligt gammal!"), nu inte kan ändra tillbaka till det de påstår är den äkta åldern. Detta i sin tur innebär att om de då inte är färdiga med skolan när de påstås fylla 22 år (för att de egentligen inte är så gamla och därför inte hunnit med hela skolgången) blir de antagligen tvugna att hoppa av om de inte får någon annan ekonomisk stöttning.

 

Skolsystemet i Etiopien fungerar som så, att om man inte klarat tillräckligt med poäng på slutproven så måste man gå om den årskursen. Även detta får konsekvenser för Compassionbarnen. De som på grund av detta inte klarat alla årskurserna till sin 22årsdag får också svårt att fullfölja motsvarande gymnasiet på grund av sin fattigdom.

 

Häromveckan var vi på ett möte med skolledningen på en High School här i stan. Det handlade om att en av Compassiontjejerna blivit felbehandlad av skolan och inte själv lyckades reda ut det utan bad Compassion om hjälp. Hon hade inte klarat alla ämnen i Grade 9, men när nästa läsår började hade skolan registrerat henne i Grade 10, vilket gjorde att hon gick där hela året och klarade alla prov. När det var dags för det nationella provet i slutet av läsåret fick hon inte skriva det då de såg att hon inte klarat av Grade 9 ännu. Det vi diskuterade med skolans vice-rektor var om det skulle kunna gå att lösa på något sätt då hon hade så bra resultat hela Grade 10 och det var skolan som begått misstaget och inte tjejen själv. Men efter ett långt samtal visade det sig att skolan inte heller kunde göra något åt det då det registreras nationellt och hennes enda alternativ alltså är att hon måste gå om hela Grade 9 och 10 nu. Det går liksom inte ens att komplettera upp det hon missat i nian och tillgodoräkna sig allt det hon klarat i tian, utan båda åren måste göras om helt och hållet. Så sjukt kass. Detta innebär också att hon inte kommer hinna fullfölja high school innan hon skrivs ut från sponsorprogrammet på Compassion, och därför antagligen inte har råd att plugga klart.

 

Jag förstår att man från Compassions håll måste ha någon gräns, men att det är en så stenhård gräns som inte hänger på skolgång eller något annat än åldern, känns lite dumt med tanke på hur bra koll vi har på alla barn och ungdomar och det skulle vara svårt för dem att dra ut på skolgången för att försöka få förlängd sponsring till exempel...

 

Inser hur Sveriges skolsystem på många sätt är bättre och mer individanpassat, och hur enormt begränsande fattigdomen är på alla plan...