Snabba kast och ett obegripligt system

Jag vet att jag borde bloggat för längesen, men allt hände så snabbt och plötsligt så jag hann inte riktigt med.
 
Men efter förra inlägget har jag varit på immigration office en hel massa gånger till... Jag har fått så många olika besked från dem i olika omgångar att jag själv har svårt att reda ut allt, men först fick jag iaf en månads business-visum innan jag lämnade Sverige. Sen fick jag det förlängt en månad till för 60 dollar. Sen fick jag det förlängt femton dagar för 120 dollar. Sen fick jag det förlängt tio dagar för kanske 60 dollar, minns inte riktigt. Då med beskedet att jag inte kommer få det förlängt igen utan ett arbetstillstånd.
 
(Denna gång var min handledare med mig för att försöka reda ut varför det blivit som det blivit och varför de inte betett sig som de tidigare sagt. När jag varit själv har de varit ännu mindre intresserade av att svara på några frågor eller förklara något över huvud taget. Inte för att de var intresserade av det nu heller, men de sa iaf några fler ord till honom än vad de brukade säga till mig.)
 
Tillbaka till arbetstillståndet som jag ju inte kan få för att jag inte arbetar. Både jag och min handledare försökte påpeka detta för de ointresserade personerna på immigration. "Du måste ha ett arbetstillstånd för att förlänga ditt visum!" "Men jag jobbar ju inte, jag har ju prakti..." "Du måste ha ett arbetstillstånd för att förlänga ditt visum!" Slut"diskuterat".
Så vi begav oss (efter en förmiddags snurrande fram och tillbaka mellan olika kontor innan vi kom fram till rätt kontor för i det här landet ringer man inte och kollar upp sånt, man använder fötterna trots att det betyder att man får åka fram och tillbaka femton gånger genom en galet fulltrafikerad stad) till kontoret som utfärdar arbetstillstånd och förklarade situationen. De sa att jag inte kan få arbetstillstånd eftersom jag inte arbetar och inte är ovärderlig för landet. "Jag vet" sa jag. Försök förklara det för de ointresserade människorna på immigration. 
Vi åkte tillbaka till immigration som sa samma sak igen trots våra försök till samtal. De bara avfärdade oss och jag frågade om de då menade att jag hade fel sorts visum. "Nej det är rätt visum för praktik, men du måste åka tillbaka till Sverige för att ansöka igen på samma sätt som nu". Logik.
 
Jag hade kunnat stanna nån vecka till om jag försökt igen efter de tio dagarna, men då fått ett exitvisa som säger "lämna landet dirr", som jag dessutom hade fått betala ännu mer sura pengar för innan jag åkte till Sverige oavsett, så därför gav jag upp då detta inte känns som en merit att ha i passet. 
På fredag eftermiddag efter detta besked åkte vi tillbaka till Asella. På lördagen bokade jag flygbijetter och på tisdagen åkte jag till Sverige.
 
Extremt sura pengar att behöva lägga ut, men för att försöka fokusera på nåt annat än det har jag försökt göra denna Sverigevistelse värd genom att ha massa julmys och träffa familj och några vänner även om jag fick en rejäl förkylning som tvingat mig att bara vara hemma en del också. Men mamma har gått ifrån alla sina principer utan att jag ens behövde tjata, och julpyntat och tagit in julgranen och alltihop, så det har varit hur mysigt som helst att bara vara hemma också. Men nu längtar jag ihjäl mig efter Desta och ser fram emot att vara tillbaka i Addis natten till tisdag.
 
 
En bild från näst sista kvällen i Asella innan jag åkte. Det har bott ett gäng danskar där ett par veckor, som det nu var avsked för med den traditionella lägerelden och lekar och mys. Och det finaste var såklart killen på bilden.
 
1 Emma:

skriven

Åh sånt meck ju!! Skönt att du snart är tillbaka iaf! När kommer du hem nästa gång? Är det i Januari någon gång elr? :) STOR KRAM!!

Svar: Ja idag är jag tillbaka i Etti och det är såå fint! :)
Kommer till Sverige igen i mitten av januari, och då bor vi i samma stad igen! <3 KRAM
benedicte

Kommentera här: