Vi levde lyxliv en vecka medan vi vaktade Liselott o Dawits hus, med den fina hunden Elsa som sallskap. Sista natten holls dock Maria vaken eftersom vi tydligen hade en tupp inlast hela natten. Han visste nog att han skulle bli mat dagen darpa eftersom han kacklade hela natten. ("Kuckuluuuu!" som Clara hogt utbrister varje gang hon ser honor och tuppar och liknande)

Har fullt sja med att hinna med allt vi vill nu innan vi aker hem...

I lordags gick vi till dovskolan och hamtade alla som ville och var friska och hemma... hem till vart compound for att fa leka och fa lite miljoombyte for en gangs skull. De stora killarna var och spelade fotboll mot horande ungdomar inne i stan, och eftersom det ar de stora killarna som brukar organisera och halla ordning pa de sma, kan ni ju tanka hur okontrollerat det gick till nar vi fick med oss sjuttio barn pa en halvtimmes promenad utan diciplin...
Men jag hade det ganska lugnt langst bak med nagra av de nastaldsta. En av killarna, Dawit, han var bra att ga med markte jag. Nar han berattade for mig att han sett en kille i min alder ga forbi och saga nat till mig (jag marker ju inte halften langre eftersom jag ar van att ignorera) sa sa Dawit att han kastat en sten efter honom...! Ja det var ju tydligen effektivt med livvakt aven om han var dov.

Vi hade i alla fall en harlig dag  tillsammans, aven om det blev lite kaos ett tag pa vagen hem igen... Nar alla de sma barnen borjade springa, och sprang fel vag. Maria beordrade en av de aldre tjejerna att springa efter dem och samla ihop, och det lyckades nog tillslut, aven om det bara var sextionio stycken nar de raknades in vid porten... Antingen raknade de fel, eller tappade vi bort ett barn pa vagen...
Men eftersom ingen har sagt nat om det, och ingen kom och sa att nan saknades, sa hoppas vi pa det basta.

Nu kanske strommen gar om en minut, sa jag far nog avsluta har trots allt.